med lite distans...

Den vita - rutan.  Jag startade men en vit ruta utan att veta att jag skulle hamna i en liknande titel.

Med lite distans har jag återigen tittat kritiskt på min film. Den  utstrålar en känsla av makt och maktlöshet. Den flackar hit och dit och makt står aldrig stilla, den förändras i relation till i vad den ställs emot och vad den möter. Den ändrar struktur och den är osynlig och synlig osynlig och synlig...
Jag är klar med verket men om jag skulle vilja fortsätta skulle jag vilja undersöka om man kan komma vidare med enbart ljud. För det är där det tar vid nu .